Att vara lycklig-vad innebär det?

Jag vet inte om det finns någon människa på den här jorden som har svaret på frågan, mer än att lycka är en sorts känsla som känns i kroppen? Att vara lycklig innebär för mig att ha en god relation till mina medmänniskor och till de människor som jag älskar. För att vara lycklig behöver jag känna en balans i min kropp och i min själ och hitta en balans mellan kropp och själ. Jag behöver också känna en trygghet i tillvaron och uppleva att det finns utrymme att öveleva på den plats som jag befinner mig just nu.

Ett av mina strävansmål är att öka min medvetenhet till den grad att jag kan finna en plats/ett tillstånd där jag totalt kan befria mig från den här begränsade världen och där mitt intellekt/tankar/känslor upplöses och förenas med den obegränsade världen. Ett tillstånd där allt bara består av en helhet.

På vägen mot mitt strävansmål finns det meningsfulla ögonblick där jag har kontakt med mitt sanna jag och där jag befinner mig totalt i fokus i nuet och i en medveten upplevelse av min energikropp. Det är lycka att bara vara mig själv och i samma ögonblick försvinner alla små problem, sjukdomssymptom, värderingar och defekter som lyser med sin närvaro i vardagens aktiviteter och relationer..

Att bara vara den jag är innerst inne är lycka för mig. Att slippa tänka, att slippa vara rädd, att slippa göra saker som inte kommer/känns spontant från hjärtat, att slippa förklara mig och försvara mig, att aldrig behöva försöka lista ut hur jag ska vara mot andra eller göra för andra för att de skall bli nöjda och glada.

Lycka för mig är frihet att bli respekterad och att få vara den jag är. Att leva nära andra människor och djur och att vara delaktig. Att få ge och att få ta emot. Att vara fri att dansa och sjunga och att uttrycka mina känslor. Lycka är att känna en mening i tillvaron och att känna att det finns en mening med allt som händer.

Lycka är ett sätt att hitta ett förhållningssätt till den världen som jag lever i.

Lycka är att leva i sanning. Att vara sann mot mig själv och mot allt annat. Att följa mitt hjärta och leva i harmoni med naturen och allt levande på vår jord. Lycka för mig är att se att någon annan är glad. Därför är lycka för mig att göra någon annan glad. Att ge något till någon av rätt anledning kan vara direkt förknippat med en lyckokänsla för mig.

Att ha en god självkänsla och ge mycket kärlek till mig själv tror jag är en grundpelare i att kunna ge till andra.

Att frigöra mig från mitt egot är ett annat starkt strävansmål hos mig. På vägen dit ÖNSKAR JAG ER ALLA ALL LYCKA! I mitt hjärta känner jag att alla människor är värda att leva i harmoni och lycka! Jag tror att det finns utrymme och plats för alla att faktiskt vara lyckliga. Men en verklig lycka ligger knappast i ytliga ting eller mycket pengar. Den ligger i gemenskap, kärlek, hopp och medmänsklighet!

Det naturliga och sanna inom oss

Har just läst böckerna "Budskap från andra sidan" och "Budskap från evigheten" av förf. Marlo Morgan. Vilka fantastiska böcker!

Nu inser jag mer och mer hur frisk jag är och varför jag reagerar så stark på allt som är "onaturligt" i vårt civilicerade och ytliga samhälle där makt, rädslor och ekonomi till stor del tagit överhanden och styr individers och gruppers handlingar/intentioner. Jag känner mig inte hemma i det osanna, miljöförstörande och splittrade samhälle som vuxit fram.

Jag längtar efter att leva i samklang med naturen och i harmoni med andra levande varelser på den här planeten. Jag längtar efter att människorna på vår jord blir sanna mot sig själva och mot varandra. Jag längtar till att var och en är inspirerad och motiverad att dela med sig av sina resurser och sina unika egenskaper till en omgivning där varje individ fyller den plats i pusslet där han/hon är ämnad att vara.

Jag längtar till när människosläktet höjer sin medvetenhet och blommar ut och återfår kontakten med helheten och med det gudomliga uttrycket inom var och en av oss.

enkelhet

Jag har precis dansat 5 rytmer. Det är skönt. Nu är jag bara jag. Avskalad. Bort med mitt senaste komplexa inlägg och in med ett nytt. Det här är jag just nu. Kommunikation utan ord. Enkelhet. Frihet. Balans.

Jag söker en mästare/en "äkta" healer.

Jag känner att det finns ett hopp om att jag ska bli frisk från min kroniska sjukdom en dag. Inom västerländsk medicin finns det inte mycket bot att hämta men det är väl framför allt för att den är begränsad.
Jag har under många år sökt olika metoder för att må bättre och bli fri från mina symptom. Det har varit en mycket lärorik resa och jag har ökat min medvetenhet mycket kring hur jag påverkar/påverkas av min omgivning.
Under de senare åren återkommer mitt sökande allt mer till att helheten består av den obegränsade världen och den begränsade världen. Dom flesta människor som lever här på jorden är bara medvetna om en begränsad värld. I den begränsade världen sätter vi gränser och ramar och vi skiljer mellan historia, nutid och framtid. Vi skiljer mellan det abstrakta och det konkreta och vi skiljer våra tankar från våra fysiska kroppar. I den begränsade världen ses även varje enskild individ som begränsad.
Men vi kan också välja att se den här världen som obegränsad. Om vi sönderdelar varje materiell pryl och luft och våra tankar till deras minsta beståndsdelar, så märker vi att den minsta beståndsdelen i all materia består av ren energi eller ljusenergi.. Både våra tankar, luften runt omkring oss och våra fysiska kroppar och all materia består i minsta del av energi. På energinivå finns det inga ramar eller gränser mellan mina tankar, luften runt omkring, min kropp och en annan människas kropp. Allt är i den obegränsade världen en helhet.
Vi påverkas alltid av den universella energin och vi påverkar den universella energin genom våra tankar. Allt består av vibrerande energi som vibrerar med olika frekvenser.
Det finns något som så enkelt kallas "lagen om attraktion". Det vi tänker på drar vi till oss. Varje tanke påverkar inte universums energi lika starkt, men om vi har en stark, äkta och kärleksfull tanke och sänder ut den till universum då vi befinner oss i ett harmoniskt och välmående tillstånd, kan vi mycket väl dra till oss det vi tänker på..
Så för mig är universum obegränsat.. Det finns därmed en möjlighet att även "jag" är obegränsad. Det är egentligen bara mitt intellekt, min erfarenhet och min medvetenhet som begränsar mig.
Därför har jag även förstått att intellektet, tankar och erfarenheter är något som hör till den begränsade världen.
Mitt intellekt är givetvis en del i mitt sökande och det är viktigt för min överlevnad här i den begränsade världen. Men samtidigt är intellektet inte fulländat. Jag har under lång tid känt att det finns mycket som inte är så lätt att komma åt med intellektet. Min sjukdom och mina symptom är inte lätta att hantera enbart med hjälp av intellektet.
Mina kroppsliga symptom påverkas av annat än enbart mitt intellekt. Återkommande mönster i mitt liv påverkas av annat än mitt intellekt. Idag är jag medveten om att jag har "präglingar" i mina celler och i min kropp. Energiblockeringar och präglingar har påverkat mig till att idag vara den jag är. Det påverkar min personlighet. Det påverkar mig så att jag drar till mig vissa människor och händelser i mitt liv. Det påverkar mitt intellekt. Och det påverkar mina symptom/min sjukdom. Det påverkar framförallt mina levnadsmönster som hela tiden upprepas mer eller mindre. Givetvis handlar det om en negativ påverkan med negativ energi. Annars hade jag aldrig bekymrat mig eller velat förändra min tillvaro.
Idag vet jag att det finns metoder/tekniker för att lösa upp dessa blockeringar/präglingar och rensa bort det skräp som motverkar mitt naturliga "friska" energiflöde att flöda i min kropp. Jag vill dessutom återta en od kommunikation med universum och en god samverkan med det universella flödet. Det finns metoder som tex. andningstekniker och De-armorering och olika reningsceremonier att genomgå för att lösa upp präglingar. Det finns dessutom människor med förmågor och mycket erfarenhet av att se och lösa upp sådana här blockeringar/präglingar.
Idag söker jag både tekniker/metoder och en mästare inom healing.
En mästare inom healing eller en "äkta" healer som jag kallar det är inte lätta att finna. Vem som helst som söker bot kan inte få en mästare "serverad på ett fat".
Jag vet ännu inte om det finns någon sann mästare i Sverige, men jag har iaf ett namn och en känsla av att han kanske kan hjälpa mig..
Det känns som jag får söka som en privatdetektiv., -men bara sökandet i sig känns som en sorts positiv energi.. Det är förmodligen meningen.. -Allt är som det ska vara!

De nya sjukförsäkringsreglerna är raka motsatsen mot medmänsklighet och förnuft. Sverige börjar likna ett iskallt, ytligt och segregerat samhälle.

Jag undrar när någon ska börja fundera över VARFÖR vi har så höga ohälsotal just i Sverige. Jag är övertygad om att de höga ohälsotalen beror på annat än enbart fuskare. Politiker och majoriteten av Sveriges befolkning verkar tro att vi borde vara friskare i vårt land för "vi har ju det så bra här i Sverige".

Men tänk om vi inte har det så bra! Jag tror vi har det ganska dåligt. Det är ohälsotalen ett faktiskt bevis på. Det är många som inte passar in i vårt ytliga samhälle och därav skapas höga ohälsotal. Pengar, ren luft och rent vatten är knappast den fulländade vägen till lycka och hälsa. Och sjukdom behöver inte vara synonymt med ohälsa. Men majoriteten av Sveriges befolkning verkar ändå tro det. Hallå?! Vem glömde bort att vi inte kan leva utan kärlek och medmänsklighet? Vem glömde bort att lyckan inte finns i saker och prylar, utan inom var och en av oss? Vem glömde bort att vi alla behöver känna gemenskap och att vi behöver få känna oss respekterade?

Allt fler verkar söka allt mer av lyckan utanför sig själva. Allt fler fokuserar på att få istället för att ge. Allt fler verkar tro att dom vet så mycket. Alla vill vara självständiga och sköta sitt eget. Och så länge vi är friska fungerar det bra. Majoriteten av Sveriges befolkning är fortfarande friska och dom tror inte att dom kan/kommer bli sjuka. Men vem som helst kan bli sjuk! Det kan drabba vem som helst idag eller imorgon.

Men vem tänker på att det faktiskt finns människor som är sjuka och som kanske inte klarar av att arbeta? Alla är inte fuskare! Och fuskare är fuskare. Dom kommer alltid att hitta sina nya kryphål att fuska i. Och nya system har alltid sina oupptäckta svagheter och kryphål..

Så varför ska vi näst intill ta bort sjukförsäkringen? Så många oskyldiga människor kommer att drabbas och alla som idag är friska kan bli sjuka. Det kan drabba vem som helst! Vem som helst kan bli sjuk! Vem som helst kan hamna i knipa i vår nya, otrygga sjukförsäkring! Vår regering och flertalet svenskar vill ignorera att vi kan må dåligt här i Sverige och att VEM SOM HELST faktiskt kan drabbas. En ekonomisk grundtrygghet är positivt för hälsan men att vi skulle bli lyckligare av massvis med pengar är bara en illusion. Det är bättre vi fördelar pengarna jämt och använder de till att bygga ett tryggt och medmänskligt samhälle.

Ni som arbetar får ju er lön och ni ska vara nöjda med den. Jämfört med mig som är sjukskriven har ni det jävligt bra. Ni är FRISKA!, ni tjänar era egna pengar och ni får iaf någonting för det ni gör. Ni passar in på en accepterad plats i samhället. Jag kämpar/gör minst lika mycket som ni gör och jag har också alltid gjort mitt bästa. Jag är inte mindre värd än någon annan och jag förtjänar en grundtrygghet minst lika mycket som alla andra. Hälsan ligger inte i ett välfärdssamhälle som består av så mycket prylar som möjligt per skalle. Men det verkar tydligen flertalet svenskar tycka. Reklamen växer och konsumtionen ökar och den ”ytliga glansen” växer i fokus. Därför har Sverige toppbetyg som ett ”ytligt välfärdssamhälle”. Vi har allt, -YTLIGT SETT! Men vi har samtidigt uppenbarligen! andra brister i vårt samhälle. Tyvärr är det bara en bråkdel av oss medborgare som ser vad de faktiska bristerna ligger i.

BRISTEN PÅ MEDMÄNSKLIGHET ÄR EN AV ANLEDNINGARNA TILL ATT VI MÅR SÅ JÄVLA DÅLIGT!! När ska vi börja bygga upp ett verkligt välfärdssamhälle igen? När ska vi börja i rätt ände? När ska vi börja följa våra hjärtan igen???
Vi kan aldrig nå en tryggare ekonomi genom att bara tänka på pengar. Dagens politiker har snurrat sig blinda i deras girighet och försök att förbättra vårt lands ekonomi. Det verkar som dom har tatuerade dollarsedlar på insidan av ögonlocken. Med ett sådant fokus kan vi aldrig skapa en verklig välfärdsstat.

VI MÅSTE ISTÄLLET BÖRJA FUNDERA ÖVER VAD VI KAN GÖRA FÖR ATT STÖTTA VARANDRA OCH GE MER TILL ANDRA OCH VAD VAR OCH EN KAN BIDRA MED TILL DAGENS SAMHÄLLE. Var och en måste börja se inåt och fundera över vad han/hon kan TILLFÖRA samhället istället för att fundera över hur mycket pengar man ska/bör få för allt det man redan har gjort. Alla vill bara ha och få när dom tycker att dom har gett något. Fundera istället över VAD DET INNEBÄR ATT GE "PÅ RIKTIG".

Tänk om vi sjukskivna också skulle tycka att vi borde få mer betalt för det vi gör? Det finns inget som säger att en manlig chef som arbetar tolv timmar om dagen ger mer till vårt samhälle jämfört med vad jag ger. Ändå är det han som kan skapa sin grundtrygghet just för att han är frisk. Fler människor ser vad han gör och han blir accepterad efter vad han presterar. Jag är sjukskriven men jag gör mer än ingenting. Jag vill inget hellre än att bli frisk/må bra och jag gör så gott jag kan för att komma ur den här situationen. Jag ger mycket till andra människor även fast dom själva inte alltid känner det direkt..

För att bli en överlevare i vårt samhälle behöver man alltså ha tillgång till en viss ekonomi och till vissa saker/förmågor. Om man inte har de sakerna så är det svårt att hitta en plats att överleva på. Man hamnar i en klyfta. Fler människor kommer att hamna i liknande klyftor i vårt samhälle i och med den nya sjukförsäkringen. Den är en avkomma i avsaknad av medmänsklighet. Brist på medmänsklighet är ingen god egenskap och det kommer att slå tillbaka på hela vårt samhälle. Tyvärr är det allt för få som vet för lite om hur tufft det faktiskt kan vara att leva i Sverige idag. Jag tror att alla människor gör så gott dom kan utifrån den befintliga situation dom befinner sig i. SLUTA DÖMA ANDRA MÄNNISKOR! Var tacksam över det du har och ge mer till andra människor. Det vinner alla på. Även DU!

till Vildkvinnan

Lev fullt ut och uttryck ditt sanna jag och din gudomlighet! Ingen kommer någonsin tacka dig för att du aldrig/sällan uttrycker den DU innerst inne ÄR! Du har en plats här på jorden. Ta redan på vad din uppgift är. Följ ditt hjärta och våga vara dig själv! Kärlek till vildkvinnan!

Kvinnosjälens kraft

Nu har jag dansat och uttryckt "mitt sanna jag"! Frigörande dans är såå frigörande! Jag har mött andra gudinnor på Österlen och vi har varit såå hängivna! Alla bitar har fallit på plats! Det är skönt att fokusera i NUET. Det är så skönt att uppleva sanningen i alla skepnader och element. Det är underbart att känna styrkan, kraften och potentialen i min gudomliga kropp. Jag vill känna TILLIT. Jag har en enorm kraft. Jag känner det nu. Det finns så mycket kärlek och stöd och gemenskap bland kvinnor. Vi behöver bli bättre på att skapa underbara mötesplatser. Kärlek till kvinnosjälens kraft!!!

Igår tände vi ljus för Engla och hennes familj

Ett hårt pris för dom drabbade. Men det finns även något positivt med detta som hänt. Det finns meningsfulla aspekter. Nu kommer svenska folkets medmänsklighet fram. Vid 21-tiden tände jag en lykta på trappen och sedan gick jag en kort promenad. Bara runt vårt lilla kvarter var det flera familjer som tänt ljus. HELT PLÖTSLIGT kommer svenska folkets medmänsklighet fram. Helt plötsligt verkar det som en och annan blir lite känslomässiga och får lite kontakt med sina egna hjärtan. Det kändes viktigt och hoppfullt för mig. Att faktiskt se att det finns en del människor i Sverige idag som fortfarande känner för andra.. Bra att sånt här händer så att även en del av de människor som för det mesta lever i sin egna lilla värld/i en illusion faktist OXÅ stannar upp och tänker till..
Tänker på tsunamikatastrofen. Även det en riktig katastrof. Men samtidigt visades buddhisternas medmänsklighet för hela världen tack vare media. De blev de förebilder som tänker på andra framför sig själva. Även då de själva är som mest utsatta. Även då visar de medmänsklighet. Även då kan de ge. De vet vad meningen är med att ge. I ett ögonblick fick världen en glimt av vad “meningen med livet” är..

Vi kan vara olika och samtidigt respektera varandra. "del 2"

Ja, det är härligt med nya perspektiv, men ibland blir jag lite trött av att komma i konflikt med andra, mötas med personangrepp av andra eller mötas med starkt motstånd bara för att jag visar upp en annan sida/åsikt.. Det är ledsamt när det känns som det uppstår en klyfta i en relation pga att parterna har skilda åsikter.. Ibland blir jag ledsen när det inte går att mötas genom olikheter. Det är så många som väljer att fly eller som blir arga och frustrerade för att de inte får medhåll i sin åsikt. Det är så många som går från sak till person då de kritiserar..Tror helt enkelt att jag är lite trött på de många klyftor som finns i vårt samhälle.. Längtar efter mer närhet, öppenhet och medmänsklighet.. Alla möten är av betydelse för mig.. Jag längtar samtidigt efter mer harmoni och balans.. Det är avslappnande och läkande med stillhet och enkelhet vid sidan av utveckling och gemenskap.. Därför tycker jag att en sådan här blogg är betydelsefull.. Om man inte är intresserad av nya perspektiv så behöver man ju inte vistas här samtidigt som utrymmet finns till för dom som vill.. Jag vill föra respektfulla dialoger och uppfattas som en medmänniska framför att "strida" och "försvara mig". Det kanske inte är möjligt att "bli älskad av alla", men jag önskar och tror att vi är på väg mot att ge mer uttryck för kärlek i vår värld och därmed i våra relationer. Hoppas att vi i framtiden vågar visa mer av oss själva för att vi vet att vi är värdefulla och älskade precis som vi är. Hoppas att olikheter ses som resurser framför hot.. Önskar att fler vill leva i sunda relationer där det finns en avsaknad av krav och förväntningar..

Vad är verklighet när själva helheten består av den begränsade och den obegränsade världen?

Jag ser det nog som så att mitt intellekt utgörs av mina samlade upplevelser i livet. Det hjälper mig att navigera mig i den begränsade världen. Det kan också hålla reda på fysikalisk tid, dvs när en händelse i mitt liv har inträffat.. Intellektet är mitt instrument för överlevnad i nuet osv.. I intellektet ingår intellektuella minnen, dessa minnen har utvecklats efter 1-2 års ålder, då intellektet utvecklades. Men jag har även minnen från tiden innan intellektet utvecklades.. Dessa minnen kallar jag för cellminnen för de är lagrade i kroppens celler och utgörs av smärtsamma känslominnen från tidigare liv, fosterperioden, födelsen och tidig barndom.. Men celler nyproduceras ju regelbundet även fast själva strukturen (minnet) i cellerna kopierar sig själva.. Det är ju ändå bara dom befintliga cellerna som är verklighet och som lever i nuet..
Men hur definierar du verklighet?
Det jag definierar som verklighet är det som jag upplever nu. Precis nu. Jag uppfattar mitt intellektuella minne utifrån nuet. Det är därför det är verkligt för mig och det är därför jag bara tycker att nuet är det som är verkligt..
Men å andra sidan tror jag att det både finns en begränsad värld och en obegränsad värld. Den begränsade världen består av den fysiska aspekten samt fenomen som tankar, handlingar och känslor, dvs allt som går att beskriva med intellektet. Den obegränsade världen är den andliga och existentiella aspekten av universum..dvs allt som är bortom intellektet och som inte går att beskriva..
På motsvarande sätt finns det en fysisk, begränsad del av människan och en obegränsad, existentiell aspekt av människan.
Den begränsade världen kännetecknas av att alla fenomen är skilda från varandra och att man känner till eller kan ta reda på när dessa fenomen inträffat.
Den obegränsade världen har vi människor däremot svårt att handskas med. Vi kan tex inte föreställa oss hur den fysiska oändligheten är beskaffad. Det är därför vanligt att minnen från förintellektuella liv möts med misstro. Om man inte har egna erfarenheter av dessa fenomen har man svårt att tro på det. En av svårigheterna med att beskriva den obegränsade världen är att en människa som är i kontakt med den inte upplever den, utan är i kosmisk kontakt med den.
Så alltså..min slutsats är att jag endast kan uppleva att nuet är verklighet medan jag tror att jag kan vara "i kosmisk" kontakt med framtiden och det förflutna för i den obegränsade världen finns ju alltså inga gränser. Då heller ingen gräns mellan det förflutna, nuet och framtiden..
Jag kan tyvärr varken utesluta det ena eller det andra. "Verklighet" är ett ord och en definition som finns i den begränsade världen. I den obegränsade världen finns inte ord och definitioner och det finns varken tidsramar eller upplevelser.. Det bara existerar. Min tro och uppfattning och upplevelse i nuet är bara en del av helheten.. Jag tror att helheten består både av den begränsade och den obegränsade världen.. Därför påverkas jag av mina minnen och av den kontakt jag har med den obegränsade världen.. Allt hänger samman, även fast vi till viss del är begränsade i vårt intellekt..

Påverkan

Många vill inte veta..ni vill förbli omedvetna om ett och annat..ni tror att ni är lyckliga så länge ni är omedvetna.. Ni tycker att ni mår bäst av att inte veta allt och jag tycker att det ligger något i det. Ibland vill/behöver jag också stänga av. Det finns ju gränser! -Fast ändå finns det inga egentliga gränser. Men vi vill gärna tänka och tro att vi sätter en gräns för vårt medvetande. Vi vill gärna tro att vi kan styra det..och var och en vill gärna tro att han/hon avgör var han/hennes gräns går..Jag hör ofta människor säga saker som:”-jag vill inte veta, jag har det bra som jag har det” eller:-”varför försöka påverka något man ändå inte kan påverka” , -”jag har inte ont av det jag inte vet” osv..
Jag vet egentligen inte vad dom vill säga med dessa ord, men: En del saker är det omöjligt att gå oberörd ur. Vissa saker påverkar mig på ett eller annat sätt oavsett om jag vill bli påverkad eller inte. Andra saker “kommer ikapp mig”.
Vissa saker kan jag inte påverka utan att jag helt enkelt först måste lära mig att acceptera situationen som den är. Sedan kanske det går att gå vidare.. Det mesta går att påverka medans långt ifrån allt går att påverka medvetet.. Men det finns för det mesta en ström av energi som flödar in i oss och ut från oss..Allt är en helhet. Vi är ett med universum. Vi består helt och hållet av energi. Allt består av energi. Alla materia och alla atomer består i grunden av ren energi. Tankarna består också i grunden av energi. Energin tar bara olika form. Men allt hänger samman så det är klart att jag kan påverka! Vi påverkar varandra hela tiden medvetet eller omedvetet eller i ett vidare perspektiv.. Och jag påverkar otroligt mycket bara genom mina tankar. Jag drar automatiskt till mig det jag tänker på. “The secret” kanske ni hört talas om..
Frågan är om jag vill kunna styra vad jag påverkar med mitt intellekt eller om jag vill styras av något bortom mitt intellekt? Jag vill båda delarna och jag tror att det också är möjligt.. Med ökad medvetenhet tror jag att jag iaf ökar möjligheten att leva det liv jag önskar..Då närmar jag mig kanske den där friheten att “inse det nödvändiga, förhålla mig till det nödvändiga och ungå det onödiga..”

Vi kan vara olika och samtidigt respektera varandra. Det vinner ALLA på!

Vi människor har många likheter med varandra. Jag tror att varje människa bär på precis alla egenskaper. Att vara arg, glad, rädd och kärleksfull är exempel på några vanliga drag som dom flesta av oss kan uttrycka. Andra karaktärsdrag som lathet och oärlighet kan vara svårare för en del att identifiera sig med, men trots att somliga nästan aldrig visar upp oärlighet så betyder det inte att den egenskapen inte finns inom dem. En skådespelare är exempel på en person som regelbundet arbetar med att leta efter olika egenskaper inom sig för att sedan uttrycka dom. Samtidigt är det just egenskaper som formar våra personligheter och gör oss till unika individer. Olikheterna mellan oss beror bla på att vi uttrycker olika egenskaper i olika grad. Men i grunden bär vi alla på precis samma och alla egenskaper och i det avseendet är vi lika.
Ibland väljer vi att fokusera på skillnader framför likheter mellan oss människor. Det beror nog på att vi lär oss av varandra och får nya perspektiv på tillvaron utifrån att vi är olika och uppmärksammar olikheterna. Mångfald, olikheter mellan individer och skilda perspektiv är både nödvändigt för en positiv samhällsutveckling och för att stimulera den enskilda individen.
Men varför kan vi inte vara olika och samtidigt respektera varandra? Varför är det så många som hatar varandra och varför uppstår det ibland så starka konflikter som leder till att någon enskild individ eller samhället skadas? Jag tror att hatet kommer från att jag inte har tillräckligt med kärlek till mig själv. Jag kanske hatar, avskyr eller stör mig på en annan människa när den människan visar upp samma egenskap som jag ej bearbetat och accepterar hos mig själv. Anledningen att jag irriterar mig på någon som jag tycker beter sig dumt åt kan vara att jag inte kan acceptera och tro att jag själv skulle kunna handla på ett liknande sätt. Jag vill därför acceptera att alla egenskaper finns inom mig. Jag kan ju vara både sprallig och lugn eller visa avsky och kärlek. Jag skulle kunna vara snäll eller dum, lycklig eller olycklig. I ett sammanhang skulle jag kunna vara i centrum och i ett annat sammanhang skulle jag kunna stå utanför. Beroende på om jag befinner mig i centrum eller utanför uppvisar jag skilda egenskaper. Jag funderar, letar och finner till slut att jag uttrycker många olika egenskaper i olika sammanhang. Jag letar bland förflutna och framtida sammanhang och upptäcker ännu fler egenskaper som jag nog redan har uttryckt eller skulle kunna uttrycka. Till slut frågar jag mig i vilket sammanhang som jag skulle kunna mörda en människa? I vilket sammanhang skulle jag kunna reagera eller uttrycka mig så att jag samtidigt skadar någon annan? Vad är det för egenskap som ligger bakom en sådan handling? Finns den egenskapen inom mig?
Ja, den egenskapen som kan leda till skada finns även hos mig. Den finns hos alla. Den egenskapen kan vara rädsla, ångest eller aggressivitet. Men finns det något positivt med egenskaper som rädsla, ångest och aggressivitet om de kan leda till något fruktansvärt som mord? Jag kan hitta något positivt med alla egenskaper om jag bestämmer mig för det. Genom att möta ångest kan jag kanske känna mer frihet och kärlek eller bara bli medveten om att jag har ett destruktivt beteende. Genom att möta egenskapen rädsla kan jag eventuellt bli uppmärksammad på ett hot och i sådana fall kan jag kanske rädda mig själv från något livshotande. Eller så blir jag medveten om vad som ligger bakom rädslan och därmed kan jag lära mig hantera den. Det är exempel på positiva inslag av egenskaperna ångest och rädsla.
Om jag kan hitta något positivt med en egenskap, så kan jag också förlåta den och slippa känna skuld för att jag bär på den. Om jag kan förlåta en egenskap hos mig själv, kan jag även förlåta samma sak hos andra människor. Då kan jag sluta hata en människa som utfört handlingen mord eller våldtäkt eller någon annan handling som jag tar avstånd ifrån. Jag kan sluta upp med att döma andra människor. Jag kan känna samhörighet även med dessa människor som jag tidigare enbart tog avstånd ifrån och nästan hatade. Det går att ändra inställning..
Jag menar inte att jag nödvändigtvis kan/vill acceptera själva handlingen mord eller våldtäkt. Men jag behöver inte döma människan bakom handlingen. Jag behöver inte hata. Jag kan välja att respektera människor runt omkring mig. Jag behöver inte döma hela människan utifrån en handling. Jag kan förlåta och jag kan se att alla människor har alla egenskaper inom sig. Alla människor är värda lika mycket.
Men jag tror att världen är orättvis. Alla föds med samma egenskaper och med samma förutsättningar. Men samtidigt bär vi på olika gener, vi föds i olika miljöer och under livets gång får vi uppleva skilda erfarenheter. Vi blir formade efter vår omgivning. Vi blir helt enkelt olika. Vi uppfattas olika för att vi tycker olika och vi visar upp olika sidor/egenskaper.
Måste jag hata någon som har råkat födas i en annan miljö och vuxit upp under helt andra förutsättningar än vad jag själv gjort? Istället kan jag ju välja att se att vi alla är olika och att olikheter är roligt och att det är en resurs. Jag kan välja att se att vi alla även har likheter med varandra för vi i grunden bär på samma egenskaper. Om jag kan se likheterna och vara tacksam över olikheterna så kan jag också respektera andra och ge mer till andra. Då kan vi alla mötas och då kan vi utbyta erfarenheter. Då kan vi utvecklas och då kan samhället utvecklas. Då kan vi lära oss av varandra och vi kan tydliggöra fler perspektiv. Vi kan se ett värde i att vi är unika och olika! Vi behöver inte prestera för att vara värdefulla. Vi kan framför allt se fler möjligheter. Till slut kan vi se så många möjligheter att vi börjar tro på att det mesta är möjligt och då kan vi börja ana att oändligheten inte bara finns utanför oss, - utan även inom oss. /Maria