en de-armorerad kropp

Jag är nu de-armorerad! Det har varit en fantastisk resa. Min största utmaning var att möta fysisk smärta. Jag mötte smärtan och bakom den fanns/finns kärlek och ljus. Jag kan nu särskilja smärtan från "mitt sanna jag". Min sanna kärna är endast kärlek och ljus i expansion. Och allt tomrum består av detsamma. Allt som inte går att ta på, allt som inte går att se. Tomrummet i lungor, livmoder och varje atom i min kropp består av samma kärlek och ljus. Det är en underbar känsla. Det går en ström genom min kropp. Jag ger kärlek ut till mina medmänniskor. kramar!