Ilska

Det är inte lätt att vara/bli medveten om fenomenet ilska. Under hela min uppväxt har jag blivit uppfostrad till att försöka att återkalla ilska, dvs ej uttrycka den genom tex ett kraftfullt utåtagerande.

Ibland kan kanske ilskan delvis uttryckas genom tårar eller fysisk rörelse. Ibland kan den kanske ebba ut. Men inte sällan påverkar en undertryckt ilska min samtalston och kroppsspråket uttrycker ändå en skrämmande kraft som påverkar min omgivning och föder separation.

Det är viktigt att bli medveten om vad som är ilska så att jag kan lära mig att uttrycka den på ett klokare sätt. Tyvärr är klokt uttryck behövligt i den här västerländska samhället där de flesta människor blir rädda för en sådan stark kraft. Dessutom blir man som kvinna väldigt missuppfattad och misstrodd i samband med att vi uttrycker denna kraft.

Det är tragiskt, men vi måste tydligen lära oss ett underfundigt sätt att uttrycka denna ilska om vi ej vill bli missuppfattade och om vi vill återta vår trovärdighet som vägledare för männen och samhället..